Resultatet av en fastighetsbesiktning redovisas i ett besiktningsprotokoll, där besiktningsmannen går igenom och noterar eventuella brister och åtgärder som bör göras av fastighetens olika delar. Besiktningsprotokollet kan innehålla en variation av information om fastigheten beroende på vilka delar av fastigheten och dess tomt du begärt besiktning av.
Kort efter fastighetsbesiktningen levereras besiktningsprotokollet. I protokollet kan du då läsa igenom om eventuella brister i fastigheten. Besiktningsprotokollet kan även ligga till grund för en underhållsplan.
Hur tolkar du besiktningsprotokollet?
Besiktningsprotokollet innehåller beskrivningar i text och bilder av brister och risk för skador, vilket skapar ett bra underlag för beslutsfattande. Noteringarna kan exempelvis se ut såhär:
- Inget att notera
- Liten brist. till exempel en ytlig skada som inte behöver bero på något större fel bakom.
- Risk. Här bör man se upp, om man inte åtgärdar felet så är risken stor att något kommer hända i framtiden.
- Bör utredas. Besiktningsmannen har hittat något som bör kontrolleras djupare. Det kan vara ett elfel, en vattenläcka etc.
Vad gör man sen?
Innehåller protokollet små brister kan du med god säkerhet åtgärda detta själv om du känner dig händig. Har besiktningsmannen funnit en brist med noteringen “risk” eller “bör utredas djupare” bör du kontakta en specialist inom området – exempelvis en elektriker eller snickare. Dessa åtgärder beslutar du om själv.
Varför ett besiktningsprotokoll är av bra användning
Besiktningsprotokollet förklarar anträffade fel och brister i fastigheten och kan ligga som grund till en underhållsplan på det sätt att protokollet innehåller normalt rekommendationer om åtgärdsbehov.
Även som säljare av en fastighet kan protokollet vara bra att ha till hands då ett besiktigat hus har ett bättre utgångsläge vid en försäljning. Köpande part kan enklare fatta beslut kring överlåtelse.
Överväger du en fastighetsbesiktning eller kanske en underhållsplan? Kontakta oss för en gratis offert här.
